Positiva besked för måendet och formen vid kvällens träningstävling

I tisdags genomförde jag en mängd undersökningar hos farbror doktorn. Många prover togs också. De skulle höra av sig i onsdags, men det har ännu inte skett. Gissar dock att det inte kan ha varit allt för allvarligt, för då borde jag hört något?!

Efter min dåliga känsla i lördags vilade jag och provade inte kroppen på ett antal dagar. Då det ändå kändes ganska hyfsat åkte jag i tisdags på Vännäs CK:s träning. Där rullade vi lugnt förutom fem intervaller. 2 backintervaller och 3 slätdragsintervaller. Pulsen var något högre än vanligt, men sjönk bra efter ansträngning. Då de första kändes okej genomförde jag alla intervaller. Efter träningen kändes det bra i kroppen.

I går blev det vila då jag varit på konferens i Skellefteå onsdag och torsdag. I dag tänkte jag prova vara precis som förra torsdagen delta på en träningstävling i Umeå, och resonerade som så att om det inte känns bra avbryter jag. 

I kväll blev vi ett drygt 20-tal cyklister och väldigt många snabba starka cyklister. Jag insåg ganska snabbt att även om kroppen kändes okej skulle det bli till att bita i. 

Räknar vi bort masterstarten handlade det om ca 50 km cykling. 

Vid den första riktiga stigningen stack Erik From. Jag avvaktade och tänkte att någon tar nog detta ryck. Men så blev det inte. Efter en stund gav sig dock Mats Nygren i väg, men jag var en bit i från och fick inte rygg. Jag spurtade då ikapp Mats och vi hjälptes åt att gå ikapp Erik. När vi då tittade bakåt såg vi att 3 cyklister till var på väg att ansluta och vi släppte av lite.

Så var vi sex stycken och under resten av rundan rullade vi oftast på fem cyklister och i bland 6. Det gjordes ett antal utbrytningsförsök, men alla hämtades in. 

När jag uppskattade att det var ca en km kvar till mål stack Joel Bodén och jag spurtade i kapp. Vi fick en lucka och de andra närmade sig inte. Vi växeldrog hårt, men inte riktigt max. Efter ett tag insåg jag att det inte hade varit en km till mål, utan bra mycket längre. Vi hade alltså gått för tidigt.

Vi fortsatte trycka på, men så började de andra närma sig. När jag insåg att de skulle gå i kapp släppte jag av ytterligare några procent. Med bara några hundra meter kvar till mål var Erik From, Mats Nygren och Peder Larsson i kapp. De fick lucka. Detta då det är svårt att växla tempo efter att ha legat på ca 420 watt i nästan två km och dessutom blir benen ganska sura då. Jag ställde mig upp och lyckades trots allt spurta ikapp och förbi Peder Larsson, jag närmade mig också men nådde inte riktigt fram till Mats Nygren. Erik From var ett antal meter före. 

Trea i mål var bra. Särskilt bra var det att kroppen kändes stark hela rundan och känslan var god även efteråt. 

Att jag kände mig fräsch hela rundan och att det fanns en del sparat trots en normaliserad watt på en bit över 320 sista timmen, var upplyftande. Det blev ca 32 minuter över 300 watt och 17 minuter över 400 watt varav ungefär hälften av dessa över 500 watt. Snittfarten för fullfartsdelen på en bit under 50 km landade på ca 42 km/h.

Positiv dag för hälsan och positiv dag för cyklingen.

Efter avslutad runda väntade vi in huvudklungan. Därefter valde jag och Erik From att cykla tillbaka för att möta de sista cyklisterna, medan resten rullade tillbaka till start. Efter en bra stund insåg vi att några nog hade vänt och då bestämde vi oss för att cykla tillbaka.

Efter målgång. Bild hämtad från Gimonäs CK:s sida

Vi pratade om ditten och datten och hade det väldigt trevligt. Det kunde dock blivit mycket otrevligt då det visade sig att jag inte kunde vänster och höger. I en korsning säger Erik: Här svänger vi vänster. Jag vet inte vad som hände, men jag svängde höger. Det innebar att vi körde mot varandra och krokade ihop. Jag han tänka att nu blir det nog asfaltsbesök, men då båda agerade helt rätt och höll emot från båda håll lyckades vi båda hålla balansen och hålla oss på vägen. Riktigt tur. Jag hade skämts grande om jag fällt Erik så han åkt i backen och skadat sig och/eller cykeln. Det hade varit särskilt surt då han i morgon åker till Vänersborg för tävling.

Nu gick det bra, så jag får bara skämmas lite och åka hem och träna på höger och vänster.

I helgen är det tävlingar i Sverigecupen i Vänersborg, men jag har sedan många månader bestämt mig för att hoppa just denna tävlingshelg. Jag bedömer att jag inte kan åka på exakt varje tävling och då valde jag att missa just denna då det är GP och linje och inget tempo. Men det är klart att det alltid är lite surt att hoppa tävlingar, särskilt när det nu börjat så bra i cupen och formen känns fin. Men det är som det är. Jag laddar för 4-dagars i Stockholm om två veckor och hoppas då vara både frisk och i hyfsad form.