torsdag 1 september 2016

Att njuta och ett överraskande rekord

Ja, då var tävlingssäsongen slut. Finns det då någon mening att cykla mer närmaste tiden? Verkligen, för inte cyklar jag för att tävla. Jo, det är klart - vissa pass gör jag bara för att kunna prestera på tävling men på det stora hela cyklar jag för att det är roligt.

Så sedan säsongen slutade i söndags har jag cyklat tisdag, onsdag och torsdag. Idag kom jag ut på hojen just före fem och det var fortfarande varmt och solen lyste.

Idag skulle jag bara cykla på, ta det lugnt och njuta. Njuta gjorde jag och roligt var det. Cykling är verkligen en kanonsport. Roligt, bra för hälsan och en sport där du verkligen kan utmana dig själv.

Idag rullade jag Brännlandsrundan vilken är ca 47 km. Det gick lugnt och fint hela vägen så jag var ute och cyklade i 90 minuter.

En liten fartökning blev det då jag bestämde mig för att trycka på uppför backen mot Vännäsby kyrka. Ungefär en km och en snittlutning på 2%. Här brukar jag då och då kolla formen, och tänkte kolla hur läget var idag.

Döm om min förvåning då det helt plötsligt blev personligt rekord. En snittfart på lite över 42 km/h uppför backen under de ca 90 sekunder som klättringen tog. Visst, det var goda vindar, men även om jag bara tittar på effekten vilket bortser från vinden, var det rekord. Dessutom med marginal. Kanske börjar formen komma tillbaka? Jag har som ni vet varit ur slag ett bra tag då jag kunnat träna mycket lite i fyra veckor. Men kanske räcker någon veckas fint cyklande för att vända detta? Lite sent dock, formen har jag kanske inte så stor nytta av nu. Men oavsett är det alltid roligt att trycka på lite, särskilt när kroppen svarar.

onsdag 31 augusti 2016

Inte så lugnt och varmt som planerat

I söndags var det säsongens sista tävling, så vad väntar nu närmaste tiden? Ja, det har jag inte riktigt tagit ställning till. Men tanken är att hålla i träningen på ett hyfsat sätt så jag kan börja på relativt bra nivå när väl den "riktiga" försäsongen börjar.

I går var det i alla fall tisdagsträning med klubben. Jag tänkte att vi kanske bara skulle rulla lugnt och softa i det vackra soliga vädret på nästan 20 grader.

Det blev fel på två sätt. För det första gick det inte alls soft, utan på delar av rundan riktigt hårt. Sedan gick det bara att njuta av sol och värme en liten stund i början. Här i norr är det nämligen slut på luftvärme. Det innebar att efter ca en timmes cykling hade temperaturen gått ned från ca 20 grader till 12 grader och dessutom var solen borta. Jag var nöjd och glad att jag både hade armvärmare och väst. Det blev riktigt kallt trots det.

Vi startade hur som helst vid kl 18 och när vi funderade på hur vi skulle cykla informerade Helmersson om att vägen vid Kåddis hade ny asfalt. Vi bestämde oss för att cykla mot Umeå, svänga in vid Kåddis, cykla mot Vindeln men svänga av i Rödåsel och tillbaka via Vännäsby. Totalt ca 77 km cykling.

För dagen var vi 6 stycken som började rundan varav en tyckte det fick räcka med en kortare runda och vände efter några mil.

Vi cyklade med lite tryck, lite ryck och en del hårdkörning i stigarna. Det blev också tid för lite lugnare cykling. Men mestadels gick det på ganska hårt, och det kändes faktiskt en del i benen, främst för att jag kört riktigt train low och inte ätit mycket under dagen.

Sista milen mot Vännäsby blev det extra klang och jubel då vi höll en snittfart på nästan 42 km/h i motvind. Själv tog jag två förningar på vardera 2,5 km under sista milen och den första landade på drygt 350 watt och den andra en bit över 400 watt med en avslutande minut på 500 watt. Den bästa tjugan landade den normaliserade watten på 348.

Det blev en trevlig runda med bra fart, trevligt sällskap, men lite väl kyligt på slutet.





måndag 29 augusti 2016

Sverigecupen - Linjeloppet i Svanesund: Många felval och lite spetskvalité sökes

Igår var det så dags för sista deltävlingen för säsongen. Sverigecupen i linje, i Svanesund.

Loppet var ett av de kortare. Vi cyklade fyra varv på en 18 km lång bana som var ganska så kuperad.

Jag försökte vara offensiv, men hade varken en lyckad taktik, eller det där lilla extra. Dock var jag långt fram under hela loppet och i den långa stigningen låg jag varje varv bland de främsta. I fjol var jag på vippen att bli avhängd vid två av varven. Det är alltså så att kapaciteten är klart högre i år, och de senaste loppen har jag tagit för mig mycket mer. Sedan saknas det en del för de riktigt goda placeringarna i linjeloppen.

Jag ska i detalj längre fram analysera vad som saknas och behöver förbättras till nästa år. Jag kan dock redan nu säga att jag skulle behöva utveckla det taktiska och vissa spetskompetenser. Sedan behöver jag våga gå all-in när jag gör mina utbrytningsförsök och inte köra så mycket "safe".

Hur som helst kom några cyklister loss tidigt under varv ett när ingen brydde sig. Trodde inte det skulle hålla, men några höll hela vägen.

Sedan i slutet av varv ett efter den branta stigningen var vi några som nästan var loss. En cyklist rullade så i från oss övriga, men utan att gå så hårt. Så fick han en lucka, och allt stannade av. Jag kunde ha gått med där, då jag var pigg. Mitt första taktiska misstag.

Under varv två och tre försökte jag och andra en del utan att någon lyckades. Jag tänkte då vara smart och när jag låg som tredje cyklist släppte jag i väg cyklist ett och två. Jag ville de skulle få lucka och sedan skulle jag brygga upp till dessa. Jag ville avvakta tills luckan blev tillräckligt stor. Det tog dock tid och när jag skulle brygga upp insåg jag att vi var nära långbacken. Helt plötsligt var det moment 22. Skulle jag brygga upp och sedan ha en brant backe, skulle jag nog stanna i backen. Om jag inte bryggade upp fanns risken att jag ändå inte skulle hänga med i långbacken.

Jag valde att inte brygga. 

Tredje gången i långbacken gick jag in först i backen. Tog lite för mycket kraft. Avvaktade därför lite i början av stigningen. När det så blev full fart var jag först instängd. När jag kom loss låg jag just bakom de som gick loss. Så släppte cyklisten framför, och jag hoppades att andra runt omkring mig skulle täppa luckan. Ingen gjorde något och när jag insåg problemet var det försent .Jag mäktade inte att täppa luckan själv och avvaktade.

Så var det ytterligare några som var loss. Här har vi mitt andra och tredje taktiska misslyckande. Först bryggningen som inte blev något och sedan positionen i backen. 

Sedan skulle jag kanske kunnat lösa detta ändå med ännu lite mer kapacitet, men den fanns tyvärr inte.

Jag försökte sedan lite under sista varvet för att komma loss ur huvudklungan, men jag vågar inte riktigt gå all-in och saknar också en del kapacitet.

Det blev spurt i huvudklungan, och då blev jag som vanligt försiktig. Rullar in som 12:a vilket är okej, men inte så bra. Jag lär mig dock mycket för varje linjelopp som går och jag hoppas skörda frukterna nästa år.

Efter avslutat lopp och en del snack med de andra cyklisterna var så säsongen över. Nu var det bara hemresan kvar. 104 mil senare landade jag i hemmet vid halv två på natten. Bilkörningen var lite jobbigare än cyklingen.

Nu ska jag smälta mina intryck och tankar kring säsongen och återkomma med en reflektion. Det är bättre att avvakta lite då jag i grunden tror jag är ganska nöjd, men sista helgen blev ingen höjdare. 

Min blogglista