lördag 22 juli 2017

Så trött att jag rosslade, men inga skador idag

Gårdagens cykling blev inte särskilt lyckad då jag indirekt orsakade Melvins krasch.

Sonen ville cykla även idag, och utifrån gårdagen försökte jag då hitta en runda som bättre skulle passa sonen. Jag fick många bra tips på facebook och fastnade för en enkel runda - Sjuhäradsrundan från Borås till Ulricehamn.

För att göra den ännu bättre för sonen lastade vi in hans och Kattens cykel i bilen, så slapp han första 10 km i tätort. Själv cyklade jag första delen.

Vi rullade därefter tillsammans alla tre i otroligt fint väder i fin natur. För mig och Katten var intensiteten mycket låg, men jobbigare för Melvin. 

Positivt dock att det fungerade att cykla, trots handledsskadan.

Melvin kämpade på och det blev 40 km innan vi var tillbaka till bilen.

Jag rullade de 10 km tillbaka till campingen medan de andra åkte bil.

Vi han nu se de sista 15 cyklisterna i dagens tempo på tour de france. Froome var som väntat överlägsen i relation till de andra i totalen. 

Jag hade bestämt mig för att få lite kort hårdkörning idag innan det var slut på cyklingen, så direkt Touren var klar rullade jag iväg till Almenäsbacken.

Ja, det var samma backe där vi var igår och Melvin gjorde illa sig.

Jag hade bestämt mig för att köra järnet upp tills det skulle bli grusväg. 2 km av smärta alltså.

Det börjar med ett antal hundra meter där det är extremt brant, där jag tvingades köra på lägsta växeln ståendes delar av biten. Sedan planade det ut lite. Därefter brant utför och uppför om vartannat och på slutet några hundra meter till ihållande brant uppför.

Ett snitt på 5 procent i 2 km då det går utför på flera ställen vittnar om att övriga delar är väldigt tuffa. Över 20 procent på några ställen.

Jag började trycka på innan det började branta på och redan i slutet av den tuffa början av klättringen brann det i benen.

När det planade ut lättade det lite och jag kunde fortsätta trycka. I det böljande som följde var det svårt att behålla trycket utför, men jag kämpade på.

Nu började det bli riktigt tufft och nu var mest bara viljan kvar. Pulsen låg på 95 procent av max och benen började stelna.

Så in i den sista branta delen, och i mitten var jag beredd att ge mig innan jag kom på bättre tankar.

Så planade det ut lite och jag tryckte hela vägen fram till grusvägen.

Riktigt tufft och jag mer eller mindre rosslade då jag vände utför och tillbaka till campingen.

Har faktiskt varit tungandad i fem timmar nu, så jag tror jag tog i.

Totalt blev det 5 min och 30 sekunder stenhårt jobb.

I efterhand ser jag i datorn att jag gick väl hårt till en början. Första minuten på 530 watt, nästa minut på 450 watt och sedan var det kriga i 3.5 minuter där jag klarade ett snitt på 400 watt. Inte underligt det blir ansträngt med så hård början, i alla fall för mig.

I efterhand tittade jag på Strava och såg att det var ett segment i klättringen. Det började dock lite senare än där jag började mata på och slutade lite tidigare. 

Jag körde på 5.10 och KOM är 5.09. Inte underligt då att jag blev trött. Nästan rekord trots att branta klättringar inte brukar passa mig, att jag körde för hårt i början och att jag dessutom brände en hel del innan segmentet startade och spurtade inte då jag inte kände till vart "målet" var. 

Bra besked för benen. Nu hoppas jag bara rosslet ska ge sig av.

Ja, efter cyklingen blev det grillat och sedan mys med en film och lite gott.

Imorgon ska vi på medeltidsdagar. Det borde bli skoj.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar