lördag 2 december 2017

Rabalder, smäll in i garagedörren och till slut fick jag till det

Det har varit tyst här på bloggen sedan i tisdags kväll. Det beror dock inte på rabaldret som uppstod på nätet av mitt senaste inlägg.

Anledningen till att jag inte skrivit något de senaste dagarna är istället att jag varit tvungen att prioritera. Det har helt enkelt varit så att jag inte mäktat med att få in någon tid för att skriva. Jag har också prioriterat ned träningen i veckan då övriga livet kom i vägen.

De senaste veckorna har överlag varit hektiska och den träning jag lyckats få in har många gånger varit väldigt sent på kvällen. Det är i sig inget problem då jag är kvällspigg. Däremot blir det över tid problematiskt om det är hektiskt från att man stiger upp och hela vägen fram tills det till slut blir träning vid nio/tio på kvällen. Sedan somnar du vid 01-02, upp tidigt och sedan på det igen.

Ja, så har det alltså sett ut några veckor. Denna vecka blev det ännu mer problematiskt och det innebar att jag helt fick stryka träningen i torsdags och det blev heller ingen träning igår.

Samtidigt har jag laddat batterierna under två dagar och förhoppningsvis leder det till något positivt. Sedan hoppas jag att det snart blir lite mer balans i tillvaron och att jag ska orka med mig själv och det jag vill göra lite bättre. Jag brukar vara bra på att balansera min fysiska och psykiska belastning och hoppas att jag är det även nu.

Idag har jag i alla fall tränat och det var riktigt roligt. Utecykling med fint underlag. Visst var det lite minusgrader, och visst började det regna, men känslan var bra.

Jag hade planerat 110 minuter ute och sedan 70 minuter inne, och så blev det. Distansintensitet och en bra eftermiddag helt enkelt.

Cyklingen höll dock på få ett mycket intressant slut då jag var på väg att cykla rakt in i garagedörren. Hur det gick till!? Som vanligt cyklade jag nästan ända fram till dörren och skulle då klicka ur pedalen i farten. Jag inser då att inget händer utan foten sitter fast. Jag hinner tänka att detta slutar illa. Men på något sätt hinner jag få ur den andra foten just innan väggen. Sedan var det bara att bända av sig sko med skoöverdrag utomhus och rulla in cykeln med cykelskon fortfarande fäst i cykeln.

Jag såg snabbt att fästet på skon nästan lossnat och att det var anledningen till problemet. Jag provade på olika sätt, men till slut fick jag plocka isär pedalen för att få loss skon. Sedan skruvade jag ihop allt igen och hoppas att det nu är helt och fungerar.

I morgon är tanken att cykla med lite cykelvänner ett antal timmar utomhus. Blir det som jag tänkt har även denna vecka blivit bra, trots att jag fått tänka om lite kring träningen i mitten av veckan.

Ja, vad var det då för rabalder kring mitt förra inlägg?! Jo, det handlade om att jag skrev att jag kört intervaller sju träningspass i rad. Det startade en debatt kring om det är rimligt eller ej. Jag har lovat att återkomma med hur jag tänker kring detta och min träning. Planen var att jag skulle få ihop det i onsdags eller torsdags, men tiden har alltså inte funnits. Men om du hänger med kommer mina tankar inom kort.

I morgon hoppas jag dock få skriva om en givande utecykling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar