lördag 10 februari 2018

Jag ligger i linje

Det blev en bra dag i dag. Jag och Katten steg upp tidigt för att följa OS och vi var laddade när längdåkningen drog igång. Det blev en spännande tillställning där Kalla verkligen imponerade.

Lite mer OS och annat smått och gott. Sedan skulle sonen till backen för lite slalom. Förra gången följde jag med och denna gång var det Kattens tur att få umgås med sonen.

När de åkte iväg klev jag in i cykelrummet för lite trampande. Ett trampande som det inte var mycket att skriva hem kring.

Lugn cykling hela passet. Jämn intensitet, och inget särskilt hände. Det enda som avvek i bland var att jag ställde mig upp då och då för att vila rumpan. Det är ju nämligen sämst för rumpan att cykla lugnt. Då blir du mer sittande och det blir ont om du inte i bland ställer dig upp.

Denna typ av träning är inte så jobbig, även om tiden är lång. Däremot blir det lite långtråkigt. Det blev 3,5 timmar på så låg intensitet som ca 2,4 watt/kg, närmare 100 i kadens och en puls på 67% av maxpuls.
En träning och en variation lika spännande som bilden ovan.....

TSS (Training Stress Score), eller träningsbelastning var så pass låg att 3,5 timmar inte motsvarade mer än ca 75 minuters hårdkörning.

Nu var ju tanken att få till tid och inte intensitet idag och på ett flertal pass de närmsta veckorna, så allt var enligt plan.

2 kommentarer:

  1. Bra pannben där Tomas! Samma fråga från mig som du ställde mig efter mitt långpass, hur gick det med rumpan? ;-)
    Jag har märkt att jag får använda chamoiskrämen även när jag kör högkadenspassen annars blir det skav, antar att man rörs/studsar mer på sadeln då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Mazze. Det är den största utmaningen med lugnt och länge. Trots så mycket cykling året runt blir det ont till slut. Då kör jag ändå med chamois eller liknande. Högkadens med tryck går bättre, men inte med lågt tryck. Då blir det som långt och lugnt. Så största utmaningen i detta block är alltså baken.

      Radera

Min blogglista